Om Vår framtid
Vår framtid är oviss. Människorna lever på bekostnad av kommande generationer. Samtidigt har vi aldrig haft bättre förutsättningar att lösa problemen tillsammans och skapa en bättre värld. Men hur kan vi skapa en sån värld utan att först ha föreställt oss den?
Vilken skillnad gör 150 år? Om vi kunde förflytta en människa från Nordiska museets födelseår 1873 till 2023 skulle hen förmodligen förundras över mycket.
Inte bara tekniska framsteg så som smart phones och rymdresor, eller kärnkraft och internet. Hen skulle också märka att människornas sätt att leva och arbeta förändrats. Alla vuxna får rösta. Könsrollerna är inte längre lika skarpa. Giftermål kan ske mellan makar av samma kön. Då utvandrade nordborna till andra kontinenter, nu invandrar andra hit. Huvuddelen av arbetet måste varken utföras med kroppsstyrka eller äga rum i en fabrik.
Hen skulle sannolikt förfasas över mycket: så som förödelsen efter de båda världskrigen, de smältande polarisarna och utrotningen av många djur och växter. Men också glädjas över medicinska framsteg. Sjukdomar som då ledde till döden löser vi enkelt med en kur penicillin. Organ från en människa kan placeras i en annan, som tack vare transplantationen kan leva vidare.
Mycket skulle också vara sig likt. Många byggnader skulle hon känna igen. Vi firar fortfarande högtider och äter tre mål mat om dagen. Barnen går i skolan. Språket som talas på gatorna är fortfarande begripligt, samtidigt som många andra språk har tillkommit. Människorna bär nu som då på drömmar om sina liv och om välgång för nästkommande generationer.
Hade det varit helt omöjligt för vår 1800-talsmänniska att förutse framtiden där och då, eller fanns där redan synliga ledtrådar till vad som skulle komma?
Med den här jubileumsinsamlingen vrider och vänder vi på framtiderna. Både de som väntade oss förr och de vi blickar framåt mot nu. Men även dessa visioner kommer snart att bli historia. Ditt bidrag blir därmed ett fönster till vår samtid, som framtidens människor kommer att kunna titta in i. Kanske kommer Nordiska museet år 2173 kunna presentera just ditt bidrag i samband med 300-årsjubileet på Djurgården i Stockholm?
Insamlingen Vår framtid innehåller inte bara din egen berättelse. Här finns också möjlighet att ta del av andras tankar och visioner. Ett underlag för en större diskussion om samhället här och nu. För hur ska vi nå till den önskade framtiden om vi inte först preciserat vad vi själva vill?
Fördjupningskursen:
Utöver detta finns även en rad olika stationer för fördjupning. Vi har valt att lyfta fram berättelser från 1997, redan ett kvarts sekel sedan, då Nordiska museet bad människor att skriva om ned sina tankar om vad som komma skulle. I svaren behandlas alltifrån arbetslöshet till millenniebuggen, men också mer eviga teman som gemenskap och naturen. Vi har intervjuat fyra personer som deltog i den insamlingen och frågat: Hur gick det? Resultatet finner du här, liksom breven från förr.
Det är också svårt att diskutera framtiden utan att beröra barnen. De personifierar ju nästa generation, de som ska ta över mänsklighetens stafettpinne. I vår insamling Mitt liv, som vänder sig till grundskolan, har vi i flera års tid ställt frågan om hur eleverna ser på år 2050. Vi har valt att presentera några av dessa svar i en liten miniutställning som du finner här. Om du är lärare i grundskolan och vill att dina elever ska delta, så hittar du mer information om hur du gör genom denna länk.
Om du däremot är lärare i gymnasieskolan tror vi att Vår framtid kan utgöra ett givande underlag för undervisningen. Eleverna kan själva fylla i formuläret och som lärare ser du svaren online här på hemsidan.
Utöver detta har vi också vänt oss till experterna för att höra mer om vad vi egentligen vet om framtiden. Vi har besökt Nordiska museets arkiv tillsammans med forskningsarkivarien Marie Steinrud och ställt frågan hur vi sett på framtiden förr. Vi har pratat med intendenten Anna Fredholm om varför ett museum samlar in historier om det som ännu inte skett. Och så har vi diskuterat vad vi egentligen kan spå med Gustaf Arrhenius, som är professor i filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier.
Löpande under Nordiska museets 150-årsjubileum kommer fler fördjupningar att dyka upp här på sidan Vår framtid. Så kom gärna tillbaka då och då. För framtiden är alltid rörlig.
Välkommen in!
Kontakt:
Projektledare för insamlingen är Jörgen Löwenfeldt. Ansvarig intendent är Anna Fredholm. Kontakta oss här.
För förfrågningar från media. Kontakta Sofia Hiller, pressansvarig på Nordiska museet.
Bilderna i animationen på startsidan är tagna av Slava Johansson för Nordiska museet (bilden är tagen någon gång 1890-1920), xxx och AI-bildgeneratorn Dall-e utifrån instruktionen: ”happy children seen from behind in bright stockholm pointing at the sky with a humanoid robot realistic photo hd”.
Berätta du också!
Hur ser du på vår framtid? Med den här insamlingen vill Nordiska museet fokusera på din önskade framtid. Hur vill du att Sverige och världen ska vara i framtiden? Vad kan vi tillsammans göra för att nå dit?